Hjärnsjukdomar och diagnoser

Här under finns en kort beskrivning över de neurologiska diagnoser och sjukdomar som idag finns presenterade på Hjärnfondens hemsida. Klicka på "Hjärnsjukdomar" i menyraden så kan du välja utifrån kategorierna som visas.

De diagnoser och sjukdomar som inte finns med under titelrubrik "Hjärnsjukdomar" finns istället att läsa om här nedanför: (det är inte på grund av att dessa inte är lika betydelsefulla utan beror på utformningen av hemsidans maxantal som går att visa i menyraden)

PTSD

Det kan vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser som olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld. Du kan få symptom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad. Med rätt behandling har många med posttraumatiskt stressyndrom goda chanser att må bra igen. 

ASPERGERS SYNDROM

Aspergers syndrom är en form av autism och är en funktionsnedsättning. De flesta med Aspergers syndrom har en normal begåvning. Det är vanligt att begåvningen är ojämn. En del saker kan vara svåra, till exempel att förstå andra människor. Många har specialintressen som de ägnar sig intensivt åt. Vilka saker som är bekymmersamma med att ha Aspergers syndrom kan växla. När man är barn kanske det är svårt att förstå sig på andra barn. När man blir äldre kanske ensamheten är ett större problem. Det ser olika ut för olika personer. Personer med Aspergers syndrom har flera gemensamma drag som hänger ihop med funktionsnedsättning. Alla är ändå olika och har sin personlighet. 

ME/CFS

ME/CFS innebär att du är mycket trött eller har en känsla av utmattning som inte går att vila bort. Du kan också känna dig sjuk och ha värk i kroppen. Sjukdomssymptomen går att lindra med olika metoder. Du kan få behandling mot symptom som till exempel sömnstörningar, magbesvär och smärta.
ME står för myalgisk encefalomyelit. Myalgi betyder muskelsmärta och encefalomyelit är en inflammation i hjärna och ryggmärg. CFS står för chronic fatigue syndrome som betyder kronisk trötthetssyndrom.
Alla kan få ME/CFS, både barn och vuxna, men vad som orsakar sjukdomen är oklart. Många som får den har haft en eller flera bakterieinfektioner eller virusinfektioner och efter det aldrig återhämtat sig, även om själva infektionen har läkt ut. Studier har visat att endast var tionde som har ME/CFS tillfrisknar helt men hos många sker en viss förbättring med tiden. 

DOWNS SYNDROM

Downs syndrom kännetecknas av en kromosomavvikelse vid Trisomi 21. Vid Downs syndrom ses ofta utvecklingsstörning och hjärtmissbildningar i varierande grad men även andra organ kan vara påverkade.

Nivån på utvecklingsstörningen varierar mycket hos personer med Downs syndrom. De har oftast en kognitiv förmåga lägre än genomsnittet medan däremot känslolivet inte påverkas. Ofta är även ett speciellt utseende länkat med Downs syndrom med snedställda ögonspringor, liten näsa, lågt sittande öron och fyrfingerfåra över handflatan.

Flera inre organ kan vara påverkat av kromosomavvikelsen och ge symptom och medicinska besvär. Dessa effekter kan vara hjärtfel, syn- och hörselpåverkan, epilepsi, infektionskänslighet, luftvägsbesvär, nedsatt sköldkörtelfunktion, demensutveckling och autism.

SMÄRTA

Smärta definieras av International Association for the Study of Pain (IASP) som "en sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada eller uttryckas i termer av skada". För att kunna behandla smärta på ett adekvat sätt krävs det att man gör en smärtanalys då olika typer av smärta i vissa fall kräver helt olika terapi. Det är givetvis av största vikt att ta reda på bakomliggande sjukdom och dess prognos eftersom detta också påverkar behandlingen.
Det är viktigt att notera att vissa sjukdomar kan ge flera olika typer av smärta till exempel tumör med övervikt på nerver som ger både nociceptiv och neurogen smärta. 

STAMCELLER

Stamceller är ursprunget till andra celler i vår kropp och de egenskaper som primärt utmärker dem är att de obegränsat kan dela sig och att de har potential att mogna ut till andra celltyper. Efter befruktning är det sådana celler som utgör startmaterialet till andra celler i kroppen och bildar de första cellerna i den nys individen, så kallade embryonala stamceller. Cellerna mångfaldigas och allteftersom utvecklingen av ett foster sker blir stamcellerna mer och mer specialiserade. Till slut utvecklas de istället till celler som bygger upp kroppens olika organ - nerver, muskler, ben, hud, hjärtmuskel, lever med flera.